Hem   Om SOIC   Kontakt   Besök oss
Tidigare expeditioner
Scandinavian Tour
Baltic Sea Tour 2008
Västkustturnén 2007
Kinaexpeditionen
Kaptens veckorapport
Forskningsrapporter
Dagböcker
Loggböcker
Filmer
Bildarkiv
Sponsorer
Press
Utskriftsversion
Dagbok om livet ombord

Jungmansdagbok 13 maj 2006

Lördag 13 Maj

Ord som fantastiskt, mäktigt och viktigt är stora ord. Men ändå räckte dom på något sätt inte till.Jag hissade den samiska flaggan precis innan vi gick in i hamnen Victoria Quay, Fremantle. Aldrig innan har den samiska flaggan hissats på ett svenskt skepp av denna kaliber, aldrig innan har en representant för det samiska folket korsat ett världshav med en ostindiefarare. Med all rätt fick den övriga besättningen se hur en tår skymtade i ögonvrån.

Efter en veckas ankring utanför Garden Island, Rottnest Island och Leighton Beach seglade vi in i Fremantle med Leeuwin som vägvisare. Längs kajen stod människor och vinkade, människor som kommit för att se vårt skepp stanna till i deras stad. Precis vid  förtöjningskajen dansade aboriginerna. I Götheborgs rigg vajade banderoller i de svenska, australiensiska och kinesiska färgerna. Några i besättningen hade vänner och familjer som mötte upp. Aboriginen Neville med ett känguruskinn över axlarna mötte upp mig.

Efter den officiella ceremonin avslutats fick min vakt, babord, lämna skeppet för 24 timmar. En öl har aldrig smakat så gott som den på Little Creature. Pizzan bakad i stenugn kommer också gå till historien.

Ni som varit med och seglat denna fantastiska fullriggare vet hur nära man kommer henne. Man vill liksom inte släppa taget, men man vet att man till slut måste det. Och jag har nu kommit till den tidpunkten då jag ska lämna över. Som sagt, orden räcker inte till. Man måste uppleva detta för att ha en susning om vad jag och alla med mig precis varit med om.

5500 sjömil senare lämnar jag med varm hand över till nästa besättning.

Njut!  Lisa Påve

Befälsdagbok 13 maj 2006

13 maj Ja, då kom den dagen alla väntat på, längtat efter och vissa kanske önskar att den aldrig skulle komma. Ännu en etapp till ända och idag var grande finale. Den här etappen har varit över all förväntan. Vi har seglat 5045Nm och av dessa 99,6% för segel!!! Götheborg har visat vad hon går för och njutit varje minut. Vi har svischat från väder system till väder system. Haft 2-3kn 2 dygn och sen blåst i väg i 7-9kn och så har det hållit på i 6,5 vecka.

The Roaring Fourties har visat lite olika sidor. Både storm och bleke. Vi har har sett lite mer djurliv än förra etappen. Albatrosser har följt oss hela vägen. Valar har simmat med oss i omgångar och den sista veckan till sjöss lekte delfiner framme vid bogen.

Imorse lättade vi ankar för fjärde gången sen vi siktat Australien. Leeuwin och en mängd små båtar cirkulerade oss. Lotsen kom vid 9 och på väg in till kaj hade vi följe av bogserbåtar som sprutade vatten till vår ära. Precis innan tillägning sköt vi 8 kanon skott och vi möttes av Aboriginer som dansa på kajen. Borgmästare och svensk ambassadör var också där.

Ja, nu är min tid ombord över för den här gången. Jag skall hem nu och vara mamma till min dotter Sarah. Men i september kommer jag ombord igen i Shanghai.

Hälsningar Marie-Louise Edholm andra bås

Olle.