Om skeppet

Skrovet

Den 11 juni 1995 sträckte vi kölen till den nya Ostindiefararen Götheborg. Det hade föregåtts av flera års arbete av förberedelser och mycket mer arbete återstod innan produktionen av det nya skeppet kunde påbörjas på allvar ett år senare. De tre kölämnena som lades på kölblocken är de största delarna som finns i skrovet och ekstockarna vägde ungefär tio ton innan kölämnet sågats ut.

Innan skrovet var färdigt skulle vi använda ca 4 000 m3 av ek och furu, om man mäter det som stockar. Efter att vi gjort en ritning av skrovets form i skala 1:1 kunde tillverkningen av spanten påbörjas, ett arbete som bara det pågick under två år. När alla spant och även stävarna var resta kunde man se hur stort och imponerande skeppet skulle bli.

Det finns tre hela däck i skeppet: undre däck, övre däck och väderdäck, i aktern finns dessutom ett kortare hytt-och sundäck. För att göra skrovet vattentätt har varje planka en kilformad springa, en nåt, som det slogs in tjärat lindrev i. Förutom att göra skrovet vattentätt, gör det också att det blir en spänst i hela skrovet som gör det starkare. Totalt finns det 16 km nåt i däck och bordläggning. Med tanke på att en duktig person drevar 40 m per dag, förstår ni att det var ett uthållighetsprövande arbetsmoment.

Det sista stora momentet som återstod innan sjösättning, var att skydda undervattensskrovet mot skeppsmasken, som finns i saltvatten och äter trä. Närmast bordläggningen lades en filt som bestod av tjära och nöthår som skyddar mot masken, utanpå denna spikades tunna furuplankor och till sist ytterst en bottenfärg. 

Interiör

De utrymmen som besättningen använde på 1700-talet har vi försökt att behålla så historiskt korrekta som möjligt. Den gröna färgen på möblerna tex. kommer ifrån en bräda av ett skott som hittades under utgrävningen. I det utrymme som då var lastrum har vi idag förlagt huvuddelen av dagens besättning och det mesta av all modern teknik. Mycket arbete har också lagts ner på att dölja alla rör, kablar och trummor som passerar igenom inredningen.

Seglen

Götheborg of Sweden har 26 segel med en total segelyta av 1,964 m². De vanligaste seglen är 18 st med en segelyta på 1,550 m².

Seglen ombord var historiskt set gjorda av hampa eller linne. För de moderna seglen idag används linne eftersom denna typ av segelduk fortfarande tillverkas dag. Linne är ett tåligt material som användes flitigt i Sverige under 1600- och 1700- talet.

Götheborg har tre olika typer av segel ombord. De vanligaste seglen är de så kallade råseglen. Dessa segel är litsade till råna med listlinor i överkant och skotas ner med hjälp av skot och halsar till önskat trim. Det största seglet ombord är stormärsen med sina nära 250 kvadratmeter. Totalt finns det nio råsegel ombord som tillsammans utgör cirka 1300 kvadratmeter.

Det största seglet ombord är stormärsseglet med en yta på nästan 250 m, Det är totalt 9 råsegel ombord på en total yta av 1300 m2.

1. Mesan
2. Kryssmärs
3. Storbram
4. Stormärs
5. Storsegel
6. Förbram
7. Förmärs
8. Focksegel
9. Klyvre
10. Förstängestagsegel
11. Skuvblinda
12. Blinda

Utöver ovanstående segel kan Götheborg även sätta ytterligare 8 ledsegel som hisas upp

studding-sails that were hoisted upon the squaresail with the help of rods that prolong the yard. These were only used during lighter winds. The studding-sails are comprised of two fore-top studding-sails, two fore studding-sails, two main top studding-sails, and two main studding-sails.

Teknologi

För att få segla över världshaven med en yrkesbesättning och trygga säkerheten för 50 jungmän ombord kräver myndigheter och klassning en mängd teknisk utrustning.

Här finns bland annat framdrivningsmaskineri, generatorer, pumpar, utrustning för tillverkning av dricksvatten, högtryckssprinkler för brandsläckning, modernt kök med kylar och frysar, ventilation, luftkonditionering och en komplett tvättstuga. Allt väl dolt i fartygets inre och skapar därför “två skepp i ett” – det historiska och det moderna.

MOTOR OCH PROPELLRAR

Fartyget är utrustat med två ställbara propellrar och två motorer om 404 kW vardera. Elförsörjningen sker med två generatorer på 180 kW vardera samt en nödgenerator. I maskinrummet finns förutom framdrivningsmaskineri och generatorer även pumpar, oljepanna, länsvattenseparator och luftkompressor.

TANKRUMMEN

I det forna lastrummet finns två tankrum fyllda med teknisk utrustning. Mellan rummen finns fem vattentäta skott i stål. Dessutom kan två stora, dränkbara länspumpar pumpa upp 500 ton per timme. Det aktre tankrummet är bränslerum och kan totalt rymma 36 000 liter. Full fart i maskineriet och generatorn drar cirka 2000 liter per dygn. I aktern finns även fartygets toalettsystem, kopplat till 12 olika toaletter runt om i fartyget. Det förliga tankrummet är vattenrum med vattentillverkning och tvättstuga.

BYSSAN

Ett däck ner ligger byssan, ett hypermodernt och kompakt kök med konvektionsugn, spis, tippbara stek- och kokgrytor, kylbänk m.m. Vid sidan om detta finns diskrum med diskmaskin och annan utrustning.

Under Ostindiefararen Götheborgs expeditioner bestod besättningen ombord av ca 80 personer. En fjärdedel var yrkesbesättning och resterande bestod av volontärbesättning samt jungmän.

BEFÄLHAVARE/ KAPTEN

Befälhavaren var skeppets högsta chef och ytterst ansvarig för skepp och besättning.

ÖVERSTYRMAN

Överstyrman var ställföreträdande befälhavare och ansvarade för och den dagliga arbetsledningen på däck. Överstyrman ansvarade även, tillsammans med båsen,  för inspektion och underhåll av riggen samt bistod däcksbefäl och mastskeppare i hanteringen av riggen.

TEKNISK CHEF

Den tekniska chefen ansvarade för skeppets tekniska drift. Han/hon var även brandchef ombord och svarade för brandsäkerheten. Den tekniska chefen ansvarade för uppläggning och genomförande av brand- och säkerhetsövningar i samarbete med överstyrman samt planering av säkerhetsbemanning.

FARTYGSINGENJÖR

Fartygsingenjören var ställföreträdande teknisk chef och ansvarade för den dagliga tekniska arbetsledningen.

MOTORMAN

Motormannen skötte den dagliga tekniska driften och underhållet inom den tekniska avdelningen.

TIMMERMAN

Timmerman var skeppets snickare och skötte underhåll , men även nytillverkning ombord.  Det kunde gälla allt från små till stora reparationer.

SEGELMAKARE

Segelmakaren ansvarade för reparationer och underhåll av seglen ombord. På Ostindiefararen Götheborg ainns 1964 m2 segel samt ett antal i reserver av de viktigaste seglen.